Nu börjar min sjukdom verkligen hinna ikapp mig. Hela våran lägenhet i Fuengirola blev ju asförkylda och alla låg och hostade ikapp i två veckor. Men man hann som inte vara sjuk då eftersom vi hade så mkt att göra varje dag, så istället nu när jag kommit hem, klarat slutproven och all stress har lagt sig så har även jag lagt mig. Har så sjukt ont i skallen (bihålorna) och jag måste snyta mig var 3e minut samt hosta i 10 minuter i sträck värsta slemhostan. Hjärtklappning och feber upp och ner. Tur att det finns normala halstabletter i Sverige. Ska åka hem till Jörn ikväll med mamma och träffa familjen igen :) Längtar. Dessutom så har Fredde "träningsförbud" nu när han har fixat till fotleder och knän, så han kommer nog hem på fredag också.
Det kändes så konstigt igår - jag sprang på stan och skulle fixa allt i och med hemkomsten - på arbetsförmedlingen och säga att jag var hemma igen, samt skriva ur mig från UGAn eftersom jag börjar jobba på måndag, springa förbi Urkraft och säga att jag fått jobb och skicka in närvarorapport osv osv. Det som var konstigt var att jag hela tiden förväntade mig att stöta på Ida och Andres från bartenderkursen (vilket naturligtvis inte hände eftersom Ida är hemma i Stockholm och Andres är kvar i Spanien). Blev lite deprimerad då jag insåg att personer som jag lärt känna och tycker så otroligt mycket om kanske inte kommer att finnas i mitt liv nå mer :´(
Men Ida måste jag verkligen hålla kontakten med; Om man hittar en person som har både djur- och fruktfobi så släpper man inte den i första taget hahaha.Nej, nu ska jag slå igång en film och bara hosta, snörvla och snyta mig i sängen. Krya på dig Karlsson...
(ska förresten tillägga att det här inlägget har tagit ½ timma att skriva, minst - det är så svårt att få in det här med Å, Ä och Ö igen... Har måstat sudda och börja om ett antal gånger.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar